Vilka svårigheter kan en elev i språklig sårbarhet möta i skolan?

Språklig sårbarhet innebär olika typer av språkliga svårigheter. Det är ingen diagnos som språkstörning är.  

Man kan hamna i språklig sårbarhet av olika anledningar, i olika situationer på grund av omgivningen och i kortare perioder.Till exempel om en elev har depression, stressar mycket eller har problem i sin familj. Allt detta kan leda till att eleven hamnar i språklig sårbarhet.

Däremot kan elever hamna i språklig sårbarhet också under längre tid, till exempel om undervisningen inte är anpassad. Det finns särskilt utsatta elevgrupper med funktionsvariationer. som exempelvis språkstörning, autism, dyslexi, adhd, intellektuell funktionsnedsättning och hörselnedsättning.

Elever som har svenska som andraspråk kan också riskera språklig sårbarhet. 

Det är Barbro Bruse som har kommit på begreppet språklig sårbarhet.  

“Jag ville öka lärarnas språkliga medvetenhet men utan att prata om barnens brister”, säger Barbro. (Studentlitteratur 2017/13/01).

Jag tycker att det är väldigt viktigt att alla lärare och elever vet om att språkliga svårigheter kan hända elever. Eftersom många vet lite om språklig sårbarhet och det kan leda till mobbning, missförstånd och minskat självförtroende. 

Det drabbar ungefär två elever i varje klassrum och det berör läs- och skrivkunnigheten, inlärning, relationer med kamrater och självkänslan.

Flera elever kan ha svårt att koncentrera sig och hänga med på lektioner. Det kan också vara svårt för dem att planera, komma igång och avsluta uppgifter. Därtill kan de har svårt med uppmärksamhet och beteendeproblematik. Det påverkar även inlärningen som främst sker via språket. 

Man kan undvika att eleven hamnar i språklig sårbarhet genom att få stöd från specialpedagoger och språklärare. De kan med hjälp av lärarna anpassa undervisningen till varje elev, som behöver extra stöd och hjälp på lektioner. 

På Angeredsgymnasiet finns det 6 specialpedagoger som hjälper eleverna med att klara sin utbildning. Det finns elever med olika funktionsvariationer och som har svenska som andraspråk, som går på riksgymnasiet, som är en del av Angeredsgymnasiet.

Jag tror att de elever som har svenska som andraspråk, får lättare att klara sin skolgång om de får jobba tillsammans med elever, som har svenska som modersmål. Det kommer att hjälpa dem i framtiden och få dem att smälta in i samhället.

källa: 1
https://www.studentlitteratur.se/om-oss/om-studentlitteratur/kompetensutveckling/inspiratorer-i-skolan/spraklig-sarbarhet-belyser-lararens-roll-i-den-sprakliga-utvecklingen/

källa: 2
https://www.linkoping.se/utforarwebben/forskola-och-skola/konsultativt-stod/spraklig-sarbarhet/

källa: 3
https://kvutis.se/larmoduler-om-inkludering/larmodul-spraklig-sarbarhet/