Tillgängliga Göteborgs Stad

Föreställ dig att du går på en trottoar, när din fot plötsligt fastnar mellan kullerstenarna på trottoaren och du faller ner på gatan. Du ligger på marken och känner smärta i dina knäskålar och armar. Du ser en bil som snabbt närmar sig och du känner dig mer och mer stressad ju mer bilen närmar sig. Föreställ dig nu också att du har ett funktionsnedsättning och behöver sitta i en rullstol. Då blir det väldigt svårt eller rent av omöjligt att lösa situationen själv. Jag heter Jens Andersson, och den situationen jag precis beskrivit är en situation som jag själv har varit i och haft personlig erfarenhet av.

Göteborg säger att staden är tillgänglig för “alla”, men det är svårt att tro på när man ser antalet problem och hinder som fortfarande finns kvar. Om jag skulle få en krona för varje problem jag har sett så skulle jag kunna köpa ett eget hus med ramp.

Till exempel är kanterna i bland annat Centrum alldeles för höga för dom flesta rullstolar och permobiler. Jag har ofta behövt ta omvägar för att komma till viktiga ställen. Detta gör det svårt att följa med kompisar lika enkelt vilket i sin tur gör att jag hamnar efter. Det gör det också svårare för mig att komma till t.ex skolor eller ta del av nöjesaktiviteter i staden.
Det blir även svårt att komma åt viktiga affärer som t.ex. mataffärer, klädaffärer etc. Vissa affärer har ingången via ett trappsteg som oftast är för högt för att komma över. Hyllorna sitter också väldigt högt i vissa affärer som man behöver hjälp för att komma åt.
Spårvagnar är ett annat problem, speciellt dom gamla som inte har ramper eller kanske inte ens automatiska dörrar. Dessa spårvagnar är svåra att åka med både för funktionshindrade som sitter i rullstol eller permobil men också för människor med barnvagnar och rullatorer. Jag och många andra funktionshindrade behöver ofta vänta 10 minuter på nästa spårvagn eftersom den första inte varit anpassad.
Det största problemet enligt mig är trottoarerna. Väldigt många trottoarer har höga kanter vilket gör det väldigt svårt att komma upp på dom. Fast det största problemet med trottoarerna är blandningen av plattor, kullersten, grus etc. och nivåskillnaderna mellan dom. På den trottoaren utanför mitt hus finns det så många olika nivåer och material så det är inte sant. Så fort jag kommer utanför dörren riskerar jag att det händer en olycka genom att hjul på min rullstol fastnar mellan kullerstenar, plattor, spårvagnsspår etc.

Ska det verkligen vara såhär? Bara för att någon är rörelsehindrad betyder det inte att de ska behöva ha hjälp att göra något så enkelt som att ta sig fram i staden. Om ingenting görs åt detta kommer det att fortsätta vara tio gånger så komplicerat för rörelsehindrade personer att ta sig fram i Göteborg.